Och Mirran såklart...

Sofia, syrran och Jag har varje...i stort sett iallafall...jul varit ute på Ful-grans-jakt. Fulgranen ska helst placeras i hallen i kruka eller korg och kan med fördel sprayas med fusksnö. Mmm...viktiga grejjer...och för er som tror att det här är en lätt uppgift kan jag tala om att det faktiskt är jäkligt svårt att hitta den perfekta Fulgranen...
Så i Lördags var vi ute...Jag, Sofia och Ylva...(dock inte syrran)...och när Jag och Sofia fick tag på en varsin...sned, gles rackare...som vi genast började frisera med sekatören...sneglade Ylva lite skeptiskt på oss och tyckte att hon inte riktigt förstod poängen...alls faktiskt...med det snygga i att ha en riktigt ful Fulgran...

Sen var lummer viktigt att få tag i...såklart...(naturligtvis endast för husbruk)...här var hon iallafall inte fullt lika skeptisk...fina Ylva...det var mer att hon undrade vad fasiken vi skulle göra med dom revorna egentligen...precis som Mirran gjorde när jag drog fram hela trasslet på köksgolvet i morse...men eftersom Mirran är k a t t (!) så ser hon ju självklart allt som en potentiell leksak...

Om man tycker att det är fint eller inte det har man ju rätten att bestämma själv...för mej är det helt okej...huvudsaken att alla trivs i slutändan och att jag gör några nöjd här hemma...som barnen och Bonden...och Mirran såklart...(kan undra hur hon reagerar (hänger) när Fulgranen kommer in...för att inte prata om den riktiga...)