Vad skulle jag gjort då...

Ena del av min familj...en av dom viktigaste...min fina syster...ligger sedan en tid tillbaka på soffan och chillar...Ja. Alltså...det är ju inte så att hon ligger där frivilligt i spetstrosor å käkar praliner och bara latar sig...Nä...det här är egentligen så högst ofrivilligt det kan bli...(eller ofrivilligt å ofrivilligt...att ta mc-kort är nog högst frivilligt...olyckor är däremot ofrivilligt)...Men nu...när den där jävla olyckan ändå varit framme så kan man inte göra så mycket mer när ena benet är av på två ställen efter en, (vad JAG nu tycker) 'tursam' mc-olycka...det är bara att gilla läget liksom...FÖR det kunde ju faktiskt vart värre...
Ja. För allvarligt talat så har jag henne hellre där...chillandes i en soffan med en kartong praliner...än med ett par uppklippta skinnbrallor i ett skitigt dike och med ambulans, poliser och brandmän hängande över sig och att jag en stund senare få just 'det där' samtalet...som man inte vill ha...klockan åtta på kvällen när läget inte är fullt lika bra. Verkligen! Jag är banne mej glad att DU ligger där...livslevande...å chillar...med "bara" ett "brutet ben"...för det kunde ju faktiskt vart värre. Mycket värre. Å vad faan skulle jag ha gjort då....vad skulle jag göra utan dej...