Undra om det finns hönsvänliga såna...

Sen igår kväll så ligger det nu ett tunt flor av blått trassligt bär nät över hela hönsgården.

Så tunt så det nästan brister bara man tittar på det.

Det var ett helvete att få dit kan jag säga.

Det fastnade i allt...dragkedjor, ringar, håret...Ja a l l t.

Vi drog ut det långt från staketet bara för att jag vet att deras tunga hönskroppar 

inte orkar vara så länge i luften utan att mellanlanda...annars dimper dom i backen...

Vi stod där och vickade på varsin stege med det där jädrans nätet flaxande emellan oss...

Jag svor förstås i vanlig ordning som en borstbindare när vinden tog tag i alltihopa samtidigt som jag skulle försöka bemästra den där häftpistolen jag inte riktigt är kompis med och jag kan erkänna att jag vid några tillfällen väste;

Ni ska fan ha medalj om ni tar er ut nu...hönsjävlar...

Ja. Så i morse släpptes dom ut igen och ärligt så kan jag erkänna att jag tänkte;

'Höhöhö...prova nu ra om ni kan...'

och faktiskt också en liten oro över att man eventuellt kanske skulle hitta 

någon duvhök eller sparv i nätet...livlöst dinglande...när man kom hem på eftermiddan...

Jobbigt.

Och...hur tycker du att det gick då Åsa?

Åt helvete förstås.

 Ingen lön för mödan, som man brukar säga...

Helt plötsligt dök det upp såna där jävla Houdini Huligan-Höns lite här och var i trädgården som verkade högst förvånad över att bli upplockad och samtidigt som jag mumlade 'hönsgryta' mellan tänderna, hamna i hönsgården igen...

Det är bara han...den där Franke...som inte har varit över det där jädrans nätet än 

bara för att han är på tok för tung för sådana äventyr.

Ja, Jag vet inte längre.

Bunker kanske?

Undra om det finns hönsvänliga såna...