För några år sedan...svårt att säga hur många men över 4:a iallafall...hade Jag och Sofia såna viktiga sysslor också...i vanlig ordning. Med två vattkoppor sjuka barn såg vi det som en synnerligen bra idé att åka ut i skogen och hämta granar så vi packade in barnen i min lilla...just de...Alfa Romeo...
Skogen var som ett vackert vykort med så mycket snö att trädgrenarna liksom bildade valv över den ganska hala skogsvägen...ja...nästan som taget ur en saga...Jag skojar inte om jag säger att jag hade snö upp till höfterna...okej, nu kanske jag inte direkt med mina 157,5 är så h i m l a bra att ha som någon generell måttstock direkt men ni fattar va...Det var enormt med snö.
Helt plötsligt ser Sofia en gran hon vill ha så jag lägger i backen och backar 2 decimeter och glider liksom ner med ett av bakdäcken ner i den där fluffiga snön i dikeskanten...
Nu är det ju så att jag och Sofia har löst och styrt upp värre situationer än den vi var i nu så vi började gräva med händerna runt däcket, hämtade granris (för att få bättre grepp) sen sköt Sofia på och jag gasade...Vad händer?! Jo...den lilla jävla bilen liksom kryper längre ner i diket...och där sitter vi...FAST!
Det enda vi kunde göra var att ringa någon...för en av oss måste hem för att hämta resten av barnen...
Undsättningen kom i form av en Leif...och en Leif är alltid bra att ha...Så Sofia åkte hem och hämtade barn och jag försökte med Leifs hjälp få upp den där lilla jävla bilen...
Efter två timmars kämpande...och frysande...insåg vi att det inte skulle gå, att vi behövde mer hästkrafter liksom...och vad är inte bättre än en traktor.
Så en traktor tillkallades och vid det här laget kändes det som att halva samhället var inblandad i en från början pytteliten dikeskörning...granarna vi hade tagit medan vi väntade på en Leif som är bra att ha...hade jag för länge sedan gömt i ett dike...
I 4:a timmar...F Y R A...bökade vi med den där lilla jävla bilen och traktorn innan den kom upp ur diket...sammanlagt S E X timmar...i sex jäkla timmar...fattar ni...
Hade det inte varit för Sofia...att jag visste att hon var hemma med barnen så hade jag förmodligen blivit helt nervklen...
Efter sex timmar kom jag alltså hem utan granar...fick varm mat, ett glas vin och med en erfarenhet rikare...Att en leksaks bil som Alfa Romeo absolut inte är lämplig för våra breddgrader...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar